Om skillnaden mellan privatjet och företagsjet

Dassualt Falcon 8X. Ett litet jetplan mot blå himmel

 

Dassualt Falcon 8X. Ett litet jetplan mot blå himmel
Dassault Falcon 8X – Nästa generation privatjet. Ett måste för den trendriktige miljardären.

Skillnaden mellan privatjet och företagsjet tycks vara svår att förstå för både företagsledare och journalister. När SvD har skrivit om SCA-chefens resor med företagets jetplan har man konsekvent kallat det för ”privatjet”. Detta trots att det problem man påtalat är att chefen använt företagsjeten som privatjet.

Om man översatte Svenska Dagbladets artiklar i ämnet till engelska och lät t ex en amerikan läsa dem skulle de framstå som helt obegripliga.

– Vaddå? Han får väl flyga vart han vill med sitt privata plan!

Förklaringen är naturligtvis att privatjet är väldigt ovanliga i Sverige men ganska vanliga i stora länder med många mycket rika människor. Antalet privatjet i Sverige kan antagligen räknas på ena handens fingrar. Till och med antalet företagsjet är ganska litet i Sverige. Sammantaget finns det 36 svenskregistrerade företags- eller privatjet.

Familjeföretagens jet ligger i gränslandet
När det gäller privatjet är det heller inte alltid så lätt att dra en tydlig gräns. Familjeägda företag som Benders och EF Education har företagsjet. De gör säkert stor nytta i verksamheten men det är ingen djärv gissning att de också flyger familjerna och ibland deras vänner privat. Kinnarps och Biltema är andra familjeföretag som har eller åtminstone har haft företagsjet.

Rena privatjet ägs också av företag
Benny Andersson (Abba-Benny) har, om han inte fortfarande gör det, ägt ett jetplan. Ett typiskt privatjet. Men i likhet med många andra privatjetägare ägs planet av ett bolag som också hyr ut det till andra. Så i formell mening handlar det inte heller om privatjet.

Köp en åttondels jet
Men jetplan är fruktansvärt dyra saker. Prislappen för ett nytt plan börjar någonstans runt 100 miljoner kronor. Sen tillkommer kostnader för personal, underhåll och bränsle. Inte heller det billiga saker. Riktiga privatjet blir därför förbehållna de verkligt rika. Mer ”vanligt rika” nöjer sig ofta med att äga en del i ett jetplan. Man betalar då t ex en 8-del av planets inköpspris, ett fast månadsbelopp och ett belopp per timme man flyger. Golfproffset Jesper Parnevik har t ex valt en sån lösning.

Hyr Johanssons jet
Faktum är att också SCA har valt en liknande lösning. Man delar sina plan med Industrivärlden och Sandvik i ett gemensamägt bolag: Andersson Business Jet. Bolaget hyr också ut planen till externa kunder. Så det är bara att slå en signal när du ska ut på älgjakt nästa gång.

Det är svårt att hitta information om företags och privatpersoners flyg. Det är känsligt. Småjet väcker starka känslor. Det är knappast en slump att SvDs artiklar fått ett sånt genomslag eller för den delen att man valt att granska just flygresor.

 

 

 

 

 

 

 

Källor:
http://www.laasdata.com/corpjet/corpjets-sweden-icao-se.php
http://www.affarsvarlden.se/hem/analyser/article2540057.ece

Dålig research kan sänka bra reklam

 

Reklam i Bromma Blocks i januari 2014, som upprepar påståendet att det SAS haft Stratocruisers.
Reklam i Bromma Blocks i januari 2014, som upprepar påståendet att SAS haft Stratocruisers.

”Där du nu kan köpa jeans, glittriga ögonskuggor och lagrade ostar stod förut de mäktiga Boeing Stratocruiser-planen som SAS hade beställt”. Detta påstående har jag nu stött på för andra gången i Bromma Blocks. Köpcentret i de gamla hangarerna på Bromma flygplats. Men det är osant.

Det tilltalar mig att man förvaltar arvet från flygplatsen, som nu är en av de äldsta flygplatserna ännu i drift. Det finns mycket romantik, nostalgi och mystik kring flyg och resor och naturligtvis ska man ta vara på det i sin kommunikation. Desto tråkigare är det när det förvaltas så slarvigt. Utan att vara någon riktigt flygnörd stör det mig när uppenbart oriktiga påstående som det att hangaren rymt Stratocruisers upprepas.

Jag vet inte vem som är ansvarig för texten eller varifrån han eller hon fått uppfattningen att SAS haft Stratocruisers. Så här förhåller det sig dock med SAS och Stratocruisern: (Det tog mig mindre än en halvtimme att ta reda på. Sen ägnade jag lika mycket tid åt att nöjessurfa efter bilder och film på Stratocruisern).

Vykort med bild på en Boeing Stratocruiser i SAS-dräkt. Ett fotomontage.
Så här hade en stratocruiser i SAS-dräkt kunnat se ut. (Från Leif Gustafssons samling vykort med trafikflygplan på nätet: http://www.famgus.se/Postcards/Aviation/FAPC.html)

Stratocruisern hade två våningar och var ett av de första planen med tryckkabin. Totalt 56 flygplan av typen byggdes, prototypen inkluderad. Inget av dem flögs dock av SAS.

Tidigt 1946 beställde SILA (Swedish Intercontinental Airlines) fyra Stratocruisers av Boeing. I augusti 1946 slogs de svenska flygbolagen SILA och ABA samman med danska DDL och Norska DNL i SAS. Stratocruiser-planen skulle ersätta de DC4:or SILA samma vår börjat bedriva flygtrafik med till New York (via Reykjavik och New Foundland). Bolaget hade då en tid flugit sträckan med en B-17 från det amerikanska flygvapnet som man byggt om så den rymde 14 passagerare.

Boeing hade problem med leveranser av de nya planen vilket gjorde att SAS i februari 1949 överlät beställningen på planen till brittiska BOAC. I december samma år levererades till sist planen till BOAC.

Kabinen på övre däck förefaller rymlig i detta utförande.
Kabinen på övre däck förefaller rymlig i detta utförande.

Det kan man möjligen tycka var synd. De båda våningsplanen gav planet ett säreget utseende men att flyga med Stratocruisern måste ha varit lyxupplevelse som går utanpå det mesta. Övervåningen kunde inredas med mellan 40 och 100 sittplatser eller 28 sovhytter. Nedre däck hade salong och bar.

Loungen på nedre däck skapar den riktigt exklusiva känslan.
Loungen på nedre däck skapar den riktigt exklusiva känslan.

Å andra sidan var Stratocruisern svår att få ekonomi i. Så det var kanske tur att SAS istället fick flyga DC4:or och DC6:or på sina långlinjer under 1950-talet.

Boeing 377 Stratocruiser var en vidareutveckling av fraktflygplanet C-97 Stratofreighter som Boeing tagit fram åt USAs flygvapen. C-97 var i sin tur en vidareutveckling av bomflygplanet B-29 Superfortress vars mest kända expemplar ”Enola Gay” släppte atombomben över Hiroshima 1945.

Flygplansmodell av en Boeing stratocruiser i SILA-dräkt byggd av Björn Bäcklund. Fler bilder på modellen finns i hans blogg: http://www.ipmsstockholm.se/home/en-svensk-boeing-stratocruiser/

Reklam- eller reportagefilm om Boeings kommande flygplan Stratocruiser

Edit: När jag läser den här bloggposten, sådär ett år efter att den skrevs, lägger jag märke till en sak med bilderna på planet. Stratocruisern var en märklig skapelse. Men det märkligaste är nog att planets fönster är runda på utsidan men kvadratiska på insidan!  (Ska man gissa att interiörbilderna är tagna i en modell för att prova ut inredning?)

Edit 2: Reflektionen ovan, om fönstren, ledde till att jag fick ett mejl från Björn Bäcklund som gjort SILA-modellen ovan. Han skriver följande:

“Jag såg din anmärkning om runda/fyrkantiga fönster på Stratocruisern i din Blogg.
Trots att planet byggdes i så få exemplar så var inte alla lika. Jag blev tvungen att leta reda på bilder rätt individer bland BOAC planen för att få fönstren rätt på den svenska modellen.. Enligt Wikipedia så var det så här:
20 delivered to Pan American World Airways with round windows
Eight delivered to American Overseas Airlines with round windows for the main cabin and rectangular windows for the lower cabin
Ten for Northwest Orient Airlines with all rectangular windows
Six for the British Overseas Airways Corporation (BOAC) all cabin windows were circular.
Seven for United Air Lines. Rectangular windows on the main cabin and circular windows on the lower cabin.

(Köket hade också olika placering bland planen)”

Detta mejl fick jag i oktober förra året (2015). Att jag inte skrivit om det förrän nu beror förmodligen på att jag är en dålig människa. Eller åtminstone en dålig bloggare.

Mina källor:
http://en.wikipedia.org/wiki/Boeing_377
http://www.airlinercafe.com/forums.php?m=posts&q=5041
http://www.brommablocks.se/Global/Bromma_Blocks/Dokument/hangarernashistoria.pdf
http://www.ipmsstockholm.se/home/en-svensk-boeing-stratocruiser/