Läppförstoring är på modet bland unga, och ibland inte så unga, kvinnor. Och Modet föreskriver att unga män ska ha för små kostymer. Det är ett obegripligt mode. Och orättvist. De unga männen kan köpa större kostymer när modet nyktrat till. Men vad ska modeslaven göra med sina fläskläppar när trenden vänder?
För den som till äventyrs inte känner till begreppet fläskläpp kan jag berätta att det är en läpp som svullnat till följd av ett slag. Svullnaden kan för all del bero på annat också. Jag har vid ett tillfälle fått en rejäl fläskläpp till följd av ett insektsbett.
Oavsett orsak var fläskläppen aldrig någon källa till glädje. Den fåfänge vägrade gå utanför dörren innan fläskläppen lagt sig.
Därför är det för mig obegripligt att någon frivilligt vill ha sådana fläskläppar. Jag ser också att unga kvinnor (låt oss säga i 15-25 årsåldern) som inte förstorat sina läppar plutar lätt med munnen på bilder. Bilder som de glatt lägger ut på Instagram och Facebook, trots att de ser ut som hej-och-kom-och-hjälp-mig. “Duck face” kallas det, tydligen.
Men det finns något slags självstympningstrend i västvärlden. Det värsta exemplet tycker jag är uttänjningen av örsnibbarna med succesivt större ringar. Hur kan någon frivilligt utsätta sig för något sådant? Piercing är en mildare form av samma vansinne.
Men tillbaka till fläskläpparna. Hur kunde de ta sig från boxningsringen till catwalken? Var det Angelina Jolie som startade trenden? Men framför allt: Vem ska få stopp på eländet?
(Bilden är tagen av Stefan Servos)
by 