Förgänglighet är det nya svarta i sociala medier

En bild på skådespelarna i 1970-års upplaga av TV-serien Mission Impossible. Infälld en bild på banspelaren med det självförstörande bandet, från serien
Det självförstörande bandet med instruktioner till det ursprungliga Mission Impossible-teamet visade vägen redan 1970.

Två nya stjärnor strålar starkt från den sociala mediehimlen. Det är Snapchat och Periscope. Själv är jag frågande till varifrån deras strålglans kommer. Även om frågetecknen runt de båda tjänsterna delvis har olika ursprung har de det stora frågetecknet gemensamt.

Låt oss börja med Periscope. Periscope är en mobiltjänst tillgänglig för Andriodmobiler och även Iphones. Med den kan man livesända video till nätet som dina utvalda mottagare som har appen kan se. Inget konstigt med det. En tjänst med många användningsområden.

Det som är lite förvånande är att det är Periscope som gett tjänsten ett namn ”ansikte”. Meerkat är en annan tjänst av samma slag och har varit med lite längre. Det tycks dock huvudsakligen vara ”sociala media-nördar” som tagit den till sig. Kanske är det det faktum att Twitter köpt Periscope som gör att det är just den appen som framstår som ”snackisen” på området.

Bättre konkurrenter
Det finns flera konkurrerande tjänster som har varit med längre och erbjuder en, mina ögon, bättre tjänst. Där är Bambuser veteranen (om jag har koll). Själv gjorde jag mina första sändningar med Bambuser för sådär 5 år sedan. (Från The Old Drill Hall i Enfield där SOUP North London Chapter hade möte. Live-tittarna uppgick i alla fall till två personer). Youtube Live, Livestream och Hangout är senare tjänster av samma slag.

Snapchat är en betydligt äldre tjänst än Meerkat och Periscope. Den måste ha funnits i åtminstone två år vid det här laget. Att den blivit så spridd och använd förvånar mig storligen. För er som inte är bekanta med Snapchat, Meerkat eller Periscope kan jag berätta att de tre tjänsterna har en sak gemensamt. Innehållet (bilden eller filmen) försvinner så snart mottagaren tagit del av det. Visserligen kan man i Periscope låta filmen finnas i upp till 24 timmar men det är ändå blygsamt i förhållande till andra medier.

Som att skriva i vatten
Allt som skrivs behöver visserligen inte ristas i sten för att kunna läsas om 1000 år. Jag kan väl i och för sig minnas ett eller annat jag skrivit som jag verkligen önskar hade försvunnit. Eller rent av inte blivit skrivet. Men mycket av det jag läser vill jag kunna gå tillbaka till, läsa om, läsa med nya ögon och nya kunskaper. Detsamma gäller film och bilder. Jag vill kunna se dem igen. Fästa uppmärksamheten på olika saker. Kläder, byggnader, bilar….

Snapchat verkar i första hand tala till ”ungdomen”. Den är väl mer osentimental och lever mer i nuet om man får tro schablonen. Då kanske meddelanden med kort livstid ”känns rätt på något sätt”.

Det är bara att hänga på?
Snapchats spridning har gjort att kommersiella aktörer börjat intressera sig för mediet. Expressen har börjat snapchatta. Och det är kanske inte så svårt att förstå. Med Snapchat kan man påminna om sin existens och driva trafik till sajten. Men att innehållet försvinner är trots allt ingen fördel, vad jag kan se. Denna egenskap är tvärtom en sak som olika aktörer hittar en ”workaround” för. Man sparar innehållet och gör det tillgängligt som skärmdumpar.

Kanske sticker jag ut halsen när jag säger att jag inte tror att dessa ”för-stunden-tjänster” har framtiden för sig. Våra inbyggda hamstrar kommer att vinna. Vi vill spara.

Men. Framtiden är en sak. Nuet en annan. Alltså finns det skäl att fundera över om och i så fall hur du kan använda Snapchat, Meerkat, Periscope och för all del Bambuser, Youtube Live, Livestream, Hangout, Whatsapp…..

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *