Massmedia har varit dåliga på att förklara för sina läsare hur de resonerar kring nyheter. Konsekvensen blir att de förlorar i trovärdighet. Jag har sett två konkreta exempel på det de senaste dagarna.
I mitt social media-flöde dök det upp en kommentar i går och en idag, som båda landade i att journalister har en dold politisk agenda. Det första fallet var en artikel i Aftonbladet där tidningen rapporterade att ”åtta svenska män har gripits misstänkta för en grov gruppvåldtäkt” på en Finlandsfärja. I Facebook-kommentaren hyllade skribenten ”alternativa media” som skrev att de misstänkta gärningsmännen var av utländsk härkomst. Anklagelsen mot Aftonbladet är outtalad men ändå ganska tydlig: Tidningen har en dold agenda. Den vill dölja att invandrare begår brott.
Varför är somligt relevant men inte annat?
Aftonbladet har med andra ord misslyckats med att förklara för (en del av) sina läsare varför de tycker att brottsoffrets och de misstänkta förövarnas ålder är relevant att återge, varför förövarnas men inte brottsoffrets nationalitet är relevant och varför deras härkomst inte är relevant.
Det andra exemplet, hämtat från dagens sociala media-flöde, är en kommentar till en artikel i Dagens Nyheter. Artikeln handlar om att förtroendet för miljöpartiet minskar i miljöfrågor och ökar för centerpartiet. Av artikeln framgår också att miljöpartiet trots det fortfarande har större förtroende i miljöfrågor hos väljarna än centerpartiet.
Skribenten är kritisk till att tidningen vinklar nyheten mot tappet för mp och ökningen för c istället för de faktiska nivåerna för förtroendet.
Den långt ifrån självklara “nyheten”
För oss som känner till medias nyhetsvärderingsprinciper är det inget märkligt i vinklingen. Att det är som det har varit – att mp har högre förtroende än c – är ingen nyhet. Att det sker en förändring – ja, det är en nyhet.
Men om man misslyckas med att förklara den nyhetsprincipen för sina läsare, då utsätter man sig för den kritik som Facebook-skribenter också levererar: Tidningens oberoende ifrågasätts (och i det här fallet även undersökningsinstitutets). De har en dold agenda, helt enkel.
Digra konskekvenser
Att misslyckas med att förklara varför man rapporterar om somt men inte om annat, varför man redovisar vissa uppgifter men inte andra kan stå massmedia dyrt. Läsarna kan misstänka dem för att ha dolda agendor och för att gå andras intressen. Läsarna kan komma att söka sig till andra nyhetskällor och överge de etablerade redaktionernas nyhetskanaler.
Sen är det en öppen fråga hur långt det räcker att förklara vilka principer man arbetar efter. Anklagelser om dolda agendor kan man kanske därmed klara sig undan. Men om läsarna tycker att etniskt ursprung är viktigare än nationalitet och ålder, om läsarna tycker att nivåer är viktigare än förändringar, riskerar man ändå att läsarna överger dem. Ska redaktionerna anpassa sig eller framhärda?
by