Posted on

Ain’t Misbehavin’


Dags för lite ukulele och tuba! På nätforumet Ukulele Cosmos finns det något som kallas “open invitational”. Varje månad väljs en låt ut och alla inbjuds att komma med sina tolkningar av låten. Det enda kravet är att det ingår ukulele i inspelningen – det är ju ett ukuleleforum. Januari månads (2012) låt är “Ain’t misbehavin'” av bl a Fats Waller.

Det tyckte jag var en oemotståndlig inbjudan. Det fick bli en avslappnad version med resonatorukulele och bastuba(!) Bastuba hör inte till mina starka sidor. Det blir, möjligen pinsamt, tydligt på denna inspelning. Men jag delar med mig av den i alla fall. Låt maskrosorna blomma! Känsliga lyssnare varnas:

Ain’t misbehavin’

Posted on

Navelskådning: Mest läst på min blogg 2011

Under 2011 skrev jag en hel del om massmedia och om krishantering: Ola Lindholm, Nordea, Carema och naturligtvis Juholt. Jag skrev om opinionsbildning. Jag skrev om och från Almedalen. Jag skrev om sociala media och om viral marknadsföring. Sen skrev jag för all del en hel del om ditt och datt också.

När jag tittar på google analytics besöksstatistik visar det sig dock att det inte är huvudämnena som fångat flests intresse. Tio-i-topp-listan över mest besökta sidor ger en helt annan bild av min blogg:

1) Om konsten att pumpa cykeldäck
2) Jakten på den ultimata resväskan
3) Tweed Ride i Stockholm. Det tar sig!
4) Viral marknadsföring – 10 exempel på mer och mindre lyckade kampanjer.
5) Blåvita varor gör comeback. Men blir de virala igen
6) Grattis på 80-årsdagen Hasse Alfredsson!
7) Säkerhetsrakhyvelns återkomst
8 ) Vart tar SAAB vägen
9) Om skillnaden mellan en gentleman och en snobb
10) James Bond och hans dry martini

Frågan är om det finns några lärdomar att dra? Jovisst gör det det. Men bloggposter om att pumpa cyckeldäck och om resväskor kommer även fortsättningsvis att höra till undantagen. (Även om jag faktiskt räknar med att skriva om båda inom en inte allt för avlägsen framtid.)

Fokus kommer även framöver att ligga på det som i någon mening är professionellt relaterat.

Navelfoto: Stefano Bolognini.

Posted on

Föll Juholt för drevet?



Håkan Juholt hann under sin korta tid som S-ordförande uppleva ett av de mest intensiva mediadrev vi haft i landet. Han överlevde det. Möjligen svårt skadeskjuten. Men att han till sist föll beror på att han ideligen satte krokben för sina egna försök att prata politik.

Håkan Juholt har fått utstå en hård mediabevakning och mycket negativ publicitet under sina månader som partiordförande. Det måste ha varit oerhört påfrestande. Man känner med honom. De flesta hade gett upp långt tidigare.

Ett stort drev
Men det är egentligen bara medias hantering av hyrebidragsaffären som i mina ögon var ett riktigt ”drev”. Efter avslöjandet att Håkan Juholt fått hyresbidrag från riksdagen för hela hyran för den lägenhet han och sambon delade var det ett riktigt drev. Media ansträngde sig för att hitta ytterligare besvärande omständigheter och socialdemokrater som ville uttala sig kritiskt. Bilder på bostaden publicerades och grannar intervjuades. Man hittade andra tveksamheter i ett bidrag för en resa och i bilersättningar. En polisutredning om ifall Juholt begått ett brott gav nya rubriker. Sen visade det sig att riksdagens regler var så oklara att det inte var något uppenbart regelfel att begära ersättning för hela hyran även om man delade bostaden. Men att det störde allmänhetens rättskänsla var inte att ta miste på. När saken uppmärksammades i massmedia tyckte också Juholt att det var fel och betalade tillbaka halva bidraget.

Men den ofördelaktiga publicitet runt Håkan Juholt som förekommit i övrigt är inte drevjournalistik. När Juholt högljutt klagar över priset på en dry martini på en krog i Istanbul och recenserar kollegor i politiken är det vanligt kändisskvaller. Juholt ska ha sagt att han smugglat tryckpressar till Solidaritet i Polen – fast han inte gjort det och skulle dessutom ha gjort det vid en tid när tryckpressar kunde föras in öppet och lagligt. När media skriver om det är det heller inte fråga om ett drev utan vanlig hederlig journalistik. En ledande politiker beslås med en lögn. Det måste man skriva om.

Också politik blev “affärer”
En uppfattning som många gett uttryck för är att medias bara intresserat sig för Juholts klavertramp men inte för hans politik. Det är en sanning med modifikation. Faktum är att många av de rubriker Juholt gett upphov till har sin grund i politiska ställningstaganden och utspel. Det gäller socialdemokraternas inställning i fråga om sänkt restaurangmoms. I valrörelsen var man för men när riksdagen beslutar sänka momsen är Juholt emot. När Sverige ska bidra med spaningsflyg till Libyen-insatsen är Juholt först för, sen emot och sen möjligen för igen. När Sverige ska förhandla om medverkan i EUs sk finanspakt är Juholt först kritisk till att Storbritannien ställer sig utanför sen kritisk till svensk medverkan. I ett utspel om ökade regleringar vill Juholt att alla ska ha mobiltäckning i landet. När Post- och telestyrelsen säger att det inte går backar han och hävdar att han inte menade 100-procentig täckning.

Det vore konstigt om inte massmedia intresserade sig för dessa motsägelser. Är det ja eller nej – är det 100 procent eller ej?

Diskussionerna i ett stort parti som socialdemokraterna, som aspirerar på att få regera efter nästa val, är av ganska stort allmänintresse. En skuggbudget (alltså ett oppositionspartis alternativ till regeringens förslag till statsbudget) brukar refereras ganska utförligt av media som också ställer kritiska frågor. När det läcker uppgifter om oenighet om innehållet och kritik mot partiledningens hantering, av i detta fallet anslaget till a-kassan, blir det naturligtvis också detta intressant.

Nystarten som kom av sig
I mitten av december gjorde sig Juholt oanträffbar. Det blev jul och nyår. Juholt åkte på semester och försvann från löpsedlarna i en månad.

När det sen blev dags för Håkan Juholts come-back var det på den årliga Folk- och försvarskonferensen. Försvarsfrågor är Juholts specialområde. Han har suttit i försvarsutskottet sedan han kom in i riksdagen 1994. Utvilad, förberedd och på ”hemmaplan”. Förutsättningarna tycktes optimala. Ändå gör han självmål. Han anklagar regeringen för att ha gjort upp med Sverigedemokraterna om försvaret, fast de inte satt i riksdagen när det senaste försvarsbeslutet fattades.

Man kan knappast anklaga massmedia för att detta är mer intressant än det han sa i sitt anförande på konferensen. (Vilket faktiskt också refererades.) Skulle de ha sagt: Det blev visst lite fel där, Håkan. Men det struntar vi i. Berätta istället om hur socialdemokraterna vill ordna försvaret i framtiden?

Ingen ljusning i sikte
Samtidigt måste det ha stått klart för alla att det är och var Håkan Juholt. Också de som i längsta hoppats att Juholt skulle kunna göra en omstart och inte ideligen behöva försvara och förklara sig måste ha insett att det inte skulle ske. Håkan Juholts väg skulle om han suttit kvar fortsatt ha kantats av klavertramp och ”skandaler”.

Det hade inte dröjt länge förrän nästa fråga kommit upp i media. Om Juholt inte hade serverat något innan dess hade media redan en ”skandal”i februari att se fram emot. Den europeiska konferens för ledande socialdemokrater som Juholt aviserat skulle äga rum i Oskarshamn i februari. Någon sådan konferens skulle sannolikt inte bli av ens om Juholt suttit kvar. Vilka rubriker hade det gett?

Andra som bloggat om Juholts avgång:

Deepedition: Det är inte mediernas fel att Juholt avgår
Paul Ronge: Mediedrevet som fällde Juholt
Svd, redaktionschefens blogg: Den här gången var det inget drev
Expressen, Mattsons blog: Det handlade om politik och inte om pressen

Själv har jag tidigare skrivit om Juholt:
Rena rama kursen i krishantering fortsätter
Fem fällor för Juholts krishantering
Går det så går det eller är det mänskligt att fela?
Kulturen försvann på 100 dagar
Socialdemokraternas bakvända förnyelseprocess

Posted on

Stöd till ledningar i kommunikationsfrågor

Vi hjälper ledningar kommunicera externt och internt. Både i svåra situationer och i den löpande vardagen.

Kommunikation är grunden för motivation och förståelse. Oavsett om det handlar om att sporra människor att nå högt ställda mål eller möta svårigheter är kommunikation det mest centrala verktyget för att lyckas.

Robert Hultman Kommunikation & Marknadsföring kan hjälpa företagsledare med bland annat att:
– Formulera budskap och planera kommunikation både till innehåll och metod.
– Beskriva verkligheten, omvärldens utmaningar och möjligheter på ett begripligt sätt för att skapa förståelse för företagets strategier och beslut.

Bilden kommer från: www.freedigitalphotos.net

Posted on

Varumärkesbyggande

Kommunikation skapar starka varumärken. Varumärken med värden som inte kan kopieras som fysiska egenskaper eller erbjudanden.

Betydelsen av ett starkt varumärke är knappast ifrågasatt. Ett starkt varumärke gör det lättare att ta betalt, gör att företag och produkter bättre står emot kriser, gör det lättare att rekrytera bra medarbetare… listan kan göras lång.

Vad som bygger ett starkt varumärke är inte lika oomtvistat. Att företagets kommunikation är en viktig ingrediens i receptet är de flesta dock överens om. Det finns en del som talar för att det rent av är den viktigaste ingrediensen.

Robert Hultman Kommunikation och Marknadsföring arbetar med kommunikation som stärker varumärken och skapar värden. Kommunikation som skapar medvetenhet om företag och deras produkter. Kommunikation som tar sin utgångspunkt i mottagarnas behov och förutsättningar. Kommunikation som skapar förtroende och bygger relationer. Kommunikation som säljer.

Posted on

Mediarelationer

Massmedier når många och har ofta hög trovärdighet. Vi hjälper våra uppdragsgivare att komma till tals i massmedia. I såväl tidningar, radio och tv som i bloggar och andra medier.

Allt fler inser potentialen i att synas på rätt sätt i massmedia. Men det betyder också att trängseln ökar och att det blir svårare att fånga redaktionernas uppmärksamhet. Ett framgångsrikt arbete innebär ofta ett långsiktigt arbete. Det innebär att man bygger förtroende och relationer.

Ibland måste strävandena efter publicitet börja med att man utbildar journalister och skapar en förståelse för vad det man gör betyder för andra och varför det är viktigt.

Posted on

Rena rama kursen i krishantering fortsätter

Mediabevakningen runt Carema, Juholt och Nordea kallade jag i mitten av november för rena rama kursen för krishanterare. Nu i slutet av december kan det kan var dags för en liten uppföljning. Hur har det gått för skolexemplen?

Sammanfattningsvis kan man konstatera att Nordea försvunnit från rubrikerna, att Juholts problem förvärrats och att Carema arbetar aktivt och framgångsrikt med sin krishantering.

I Nordeas fall har man kanske haft hjälp av att media uppmärksammade ryktesspridningen runt Swedbank i Baltikum. Det är ju ett känt fenomen att massmedia helst ägnar sig åt en sak (bank i detta fallet) i taget. Några andra orsaker är svåra att hitta. Det finns inget som tyder på att initiativ från Nordeas sida gjort att affären är överstånden. Men publicitet och verklighet är ofta olika saker. När Nordea presenterar nästa delårsrapport kan vi kanske få veta om de lyckats hantera publiciteten utan kund-tapp.

Juholt gjorde ett försök att hantera mediakrisen. Han lät sig intervjuas av Dagens Nyheter i en artikel som publicerade på morgonen den 7:e december. Det var samma dag som, SCB:s partisympatiundersökning skulle publiceras. En undersökning som har högre statistisk säkerhet än andra eftersom den bygger på 9 000 intervjuer mot de andra undersökningsinstitutens cirka 1000 intervjuer. I DN-intervjun sa han sig vilja införa nya regleringar för såväl mobiltelefonimarknaden som el-, järnvägs- och apoteksmarknaden. Han sa att han ville att samtliga teleoperatörer ska vara skyldiga att erbjuda alla kunder i hela landet sina tjänster – också långt ute i glesbygden.
– Man kan inte ha rätt att välja bort medborgare för att det är för dyrt, sa han enligt DN.

Här syns för första gången ett offensivt initiativ från Juholt i hans krishantering. Man måste ge honom och hans rådgivare ett erkännande för att ha tänkt och agerat. Ett offensivt utspel samma dag som de visste att nya nedslående opinionssiffror skulle presenteras. Det var en chans att få diskussionen att handla om politik istället för opinion, vilket Juholt upprepade gånger sagt att han vill.
Initiativets brist visade sig dock snart: Mobiltelefoni handlar om teknik snarare än politik. Tillsynsmyndigheten för mobiltelefonin, PTS, förklarade raskt att det var omöjligt att åstadkomma 100-procentig mobiltelefonitäckning i Sverige med hänsyn till ekonomisk rimlighet och skydd för naturvärden.
Dagen därpå backade Juholt och förklarade att han inte alls menat att mobiltäckningen skulle vara 100-procentig.
Ett riktigt tänk förvandlades genom ett slarvig genomförande till ett nytt bakslag. Ett bakslag som förstärker bilden av Juholt som en politiker med en ideologisk retorik men oövertänkt politik.

Att Juholts problem fortsätter och fördjupas visas i den Sifo-undersökning som Aftonbladet publicerade igår. Bara 16 procent av väljarna har förtroende eller stort förtroende för Håkan Juholt. 44 procent saknar helt förtroende för honom.

Det tredje krisexemplet erbjuder till skillnad från de båda andra exempel på hur en aktiv krishantering kan ge goda resultat. Det är känt från bl a artiklar i branschpress att Carema och dess ägare anlitat professionell hjälp (Prime respektive Brunswicks Henry Sténson).
Det är med andra ord ingen slump att Expressen den 27 januari publicerade ett antal artiklar om Carema-skandalen under samlingsvinjetten ”Det andra perspektivet”.

På Expressens website finns en artikel och video-intervju med Kerstin Stålskog, affärsområdeschef för Caremas Äldrevård. Dessutom finns en tidslinje över ”avslöjandena” om Carema dag för dag , en bloggpost från Expressens chefredaktör om varför man gör denna publicering samt två pdf-dokument som kritiserar bevakningen av Carema-skandalen.

Av artiklarna framgår att många av anklagelserna mot Carema, som framförts i Expressens konkurrenter Aftonbladet och DN, är grundlösa eller tvivelaktiga.
Man kan bland annat läsa att professorn i klinisk nutrition vid Uppsala universitet, Tommy Cederholm, säger att det är vanligt att gamla dör av undernäring, att det är relaterat till sjukdom och åldrandet. Man kan också läsa att Caremas kritsierade ”spar-spel” är ett vanligt förekommande instrument för att stimulera diskussioner om arbetet på arbetsplatsen och att det används också på statliga företag och myndigheter.
Man kan även läsa att vägningen av ”blöjor” på äldreboendet är ett förfarande som den ideella föreningen Sinoba, som arbetar med urininkontinens och blåsproblem, anser vara korrekt. Detta görs inte för att spara pengar utan för att patienterna ska få det bästa inkontinensskyddet.
Medias användning av ordet ”blöjor” anses också vara nedsättande, i vården kallas det ”inkontinenskydd”.
DN:s uppgift om att Carema uppmanat de anställda att själva släcka bränder istället för att larma brandkåren visar sig komma från en instruktion från kommunen och inte från Carema.

Jag ska inte skriva någon på näsan vilka slutsaster man kan dra av detta utan bara lämna iaktagelserna som ”food for thought” och konstatera att krishanteringskursen fortsätter.

Posted on

Kollar du in GPS:en innan du kliver ur sängen?

Var femte smartphoneanvändare i USA kollar in Facebook innan de kliver upp ur sängen på morgonen. Omkring 15 procent av världens smartphoneanvändare ger sig ut på internet innan de klivit upp, många läser epost, skickar SMS eller chattar.

Det är intressanta men knappast förvånande siffror. När mobiltelefonen allt oftare ersätter väckarklockan blir det naturligtvis lätt så att man kollar sina mail eller ger sig ut på nätet när man ändå har telefonen i handen.

Alla uppgifterna kommer från en artikel i Ericsson Business Review nr 3 2011 författad av Michael Björn, chef för Ericsson Consumer Labs. Det som förvånade honom var att så många som två procent uppgav att de använde sig av GPS-funktioner redan innan de klev upp på morgonen. Jag kan förstå hans förvåning. Man undrar givetvis vad som ligger bakom ett sådant behov. Har man festat så till den grad att man inte vet i vilken säng man vaknar upp?

Men den förklaring som Michael Björn erbjuder är mer anständig. Det handlar förmodligen om människor som ska besöka en kund eller göra en annan resa på morgonen och vill hitta den bästa vägen.

Men två procent av användarna gör att insikten närmast kan hänföras till kuriosasamlingen. Viktigare data är uppgifterna om när på dygnet och var smartphoneanvändare använder sin telefon för annat än att prata i. Det visar sig att skillnaderna är ganska stora mellan de regioner som redovisas i artikeln. (Nordamerika, norra och västra Europa, Sydeuropa, utvecklade Asien och Australasien.) I Sverige används arbetsresor till bland annat Facebookande och on-line-spel. I USA är däremot GPS och kartor populärare tillämpningar under arbetsresor. Skillnaderna hänger naturligtvis ihop med hur arbetsresorna sker. I Sverige åker vi kommunalt till jobbet. I USA åker man bil.

Under lunchen är det också många som använder sina smartphones. Och även här finns det regionala skillnader. I USA är Facebook stort under lunchen. I Sydeuropa passar man på att skicka SMS och i Nordeuropa kombinerar man de båda. I Asien chattar man gärna under lunchen.

Med sådan kunskap i bagaget kan man lättare välja när och hur man tror att man bäst når sina målgrupper.

Posted on

Förvånansvärt få advertorials på webben

Advertorial på aftonbladet.se
Advertorial på aftonbladet.se
Advertorial på aftonbladet.se

Advertorials, dvs annonser med text som påminner om redaktionell text, är ingen stor grej på webben. Åtminstone inte på svenska sajter. Jag gjorde nyligen en genomgång av svenska online-magasin och nyhetssajter som erbjuder annonser i form av advertorials. Till min förvåning kunde jag konstatera att det inte var många.
När jag redovisade uppdraget för mina uppdragsgivare i London upptog listan endast aftonbladet.se, svd.se, dn.se och msn.se. Det finns några till, t ex atl.nu (lantbrukets affärstidning), som inte var intressanta i sammanhanget.

Det som överraskade mig mest var dock att inga sajter på områdena hälsa, livsstil, fitness eller mat erbjöd annonsering med advertorials. Det är ju annars ett område där papperspublikationerna har mycket av den varan. Annonser som berättar om olika naturmedels välgörande effekter kan nog alla dra sig till minnes utan problem.

När jag nu skriver att en tidning erbjuder advertorials så menar jag att materialet i advertorial-annonsen finns på tidningens URL. Det är naturligtvis ingenting, åtminstone inte i princip, som hindrar att man från en annons länkar till en advertorial på en helt annan sajt. Då blir utbudet av nättidsskrifter genast mycket större.

Min gissning är att det här är ett område där vi kommer att få se en hel del hända de närmaste åren.

Posted on

Är den brända bocken bra för Gävle?

Expressen 2 december 2011

I år brann bocken i Gävle redan den 2 december. Jag hann inte ens ta reda på vad spelbolagen erbjöd för odds för att den skulle brinna innan jul. Det är utan tvekan så att bocken “satt Gävle på kartan”. Bocken och dess ovissa öde innehåller mycket som gör det till en bra story för nyhetsmedia. Och inte bara i Sverige. Den uppmärksammas också utomlands och inte så få kollar in den på webben. Man kan dock fråga sig vilken nytta Gävle har haft av denna uppmärksamhet.

Varje år sedan 1966 har köpmännen på söder i Gävle låtit ställa upp en stor halmbock. Bocken har de flesta år gått upp i lågor, trots försök med impregnering och bevakning för att förhindra det. Normalt sett är en händelse som upprepas för 45:e gången inte en nyhetshändelse. Men när en ny bock ställs upp i Gävle är det en nyhetshändelse. Orsaken är naturligtvis den ovissa utgången. Hade brännandet av bocken varit en organiserad händelse dagarna efter jul hade det inte varit intressant. Men nu kan man inte veta om bocken får finnas till jul eller om den kommer att brinna innan det.

Att Gävleborna har delade meningar om hurvida det är bra att bocken brinner eller inte är ytterligare en krydda i berättelsen. Konflikter är aldrig fel när det handlar om nyheter. Det finns också inslag av kampen mellan gott och ont i berättelsen om bocken. Köpmännen anstränger sig för att hitta effektiva sätt att skydda sin bock. Impregnering, övervakning med webkameror och staket. I år hade man planerat att dränka bocken i vatten som skulle bli till is. Men det varma vädret satte käppar i hjulet för planen. Bockbrännarnas uppfinningsrikedom står inte bockbyggarnas efter. Kan man inte komma fram till bocken kan man tända eld på den med brinnande pilar från pilbågar. Häromåret hade bockbrännarna enligt uppgift också hackat webkamrorna så att bilderna därifrån uppdaterades så sällan att man hann tända på mellan uppdateringarna.

Trots publiciteten tror jag inte att någon PR-konsult skulle våga föreslå ett liknande upplägg. Det är för många osäkra faktorer inblandade – tänk om ingen satt eld på bocken. Det tog dessutom tid innan det blev en nyhet med någon spridning. Sådan uthållighet har nästan ingen som hungrar efter publicitet.

Men det viktigaste skälet till att ingen PR-konsult bör föreslå något liknande är att nyttan med publiciteten är tveksam. Har bocken lett till fler företagsetableringar i Gävle? Har bockpubliciteten gynnat turistnäringen? Har ens allmänhetens bild av Gävle påverkats av publiciteten? (Och i så fall hur?) Har det bidragit till ökad självkänsla hos Gävleborna?

Jag tror att svaret är nej på alla frågorna. Men bockbränningen är inte unik ur den aspekten. Publicitet i all ära men det gäller också att ta vara på det intresse eller den uppmärksamhet den genererar. Att planera bortom publiciteten är minst lika viktigt som att planera för den.