Rena rama kursen för krishanterare

SvD om Nordeas VD-lägenhet 16 november 2011
Det finns gott om studiematerial i media för närvarande för den som intresserar sig för krishantering. Juholts ställning som partiordförande i SAP utsätts för upprepade attacker som uppmärksammas i massmedia. Nordea uppmärksammas för sin bostadsgenerositet mot sin VD samtidigt som man vill säga upp 2000 medarbetare. Vårdföretaget Carema Care har under ett par veckors tid utpekats för missförhållanden och vårdbrister.

Det finns en hel del att lära sig av dessa exempel för den som vill. För det första visar alla tre exemplen att ”affärer” inte snabbt blåser över. Man måste räkna med att alla avslöjanden triggar nya tips och stimulerar journalister att gräva vidare.

Både Nordea och Juholt har ”lagt korten på bordet” men i båda fallen har det ändå framkommit saker som gett media nya saker att uppmärksamma. I Juholts fall ledde bostadsersättningsfrågan till en granskning av alla hans ersättningar från riksdagen varvid frågetecken kring reseräkningar och en studieresa gav nya rubriker. Därefter har olika former av missnöje med Juholt i det egna partiet blivit nyhetsstoff. Det senare hade han knappast kunnat avstyra i hanteringen av bostadsersättningsfrågan.

I Nordeas fall handlade det om VDs förmåner vilket gjorde det till en styrelsefråga. Styrelseordförandens sätt att hantera frågan lämnade en del i övrigt att önska. Det är ett generellt problem med styrelser. Stora företag har ofta kompetent personal för att hantera problem av detta slag. Deras styrelser har det sällan.

Carema Care har mött kritiken genom att ta ett offensivt initiativ. I en debattartikel på DN-debatt lanserar man ett förslag om ett kvalitetsindex. Ett sådant ska visa att privata vårdgivare inte är sämre än kommunala, menar man. Man försöker med andra ord lyfta bort frågan från det egna företaget. Frågan är om deras kunder, kommunerna, nöjer sig med det. Sannolikt vill de veta hur företaget ska säkra kvalitén i sina verksamheter.

Den viktigaste lärdomen är nog ändå den att man alltid måste fundera över hur det man gör uppfattas av andra när de får det filtrerat av massmedia. Både fallen med Juholt och Carema Care visar också hur viktigt det är att ha medlemmar och medarbetare med sig. En kultur där ledningen lyssnar på och tar till sig kritik gör risken mindre att den som är missnöjd vänder sig till media.

Juholt har problem på hemmaplan
I Juholts fall är problemet krypskytte från de egna leden. Hans motståndare i partiet är snabba att ”läcka” information som är ofördelaktig för partiledaren. Mot bakgrund av partiets ras i opinionssiffrorna blir också uttalat missnöje med honom nyhetsmaterial. Nyhetsredaktionerna förutser naturligtvis kraven på hans avgång och när de kommer är de snabba att förmedla dem till sina konsumenter. Missnöje är också det tema på vilket man söker kommentarer från mer eller mindre framstående partiföreträdare och politiska kommentatorer. Det är en spiral som det är svårt för Juholt att ta sig ur.

Som lök på laxen rapporteras det också om missnöje med Juholt från medarbetarna på partikansliet på Sveavägen. Juholt skyller egna misstag på dem, heter det.

Där tror jag också att vi närmar oss grunden till Juholts problem. Jag har aldrig träffat Juholt. Hela min uppfattning om honom är, så när som på de tal och debattanföranden jag hört direkt, formad av vad jag läst i massmedia. Men på många sätt är den bilden mer relevant än en eventuellt annan mer sann bild av honom. Nästan alla har nämligen fått sin bild av Juholt på det sättet.

Bilden av Juholt är inte smickrande. Han är en god talare med en traditionell socialdemokratisk retorik. Men som person framskymtar en viss omdömeslöshet, en moralisk kompass med frågetecken och social osmidighet. Som politiker framställs han som otydlig och inkonsekvent.

Göran Persson hade också en framtoning som bufflig och osympatisk. Men när han tillträdde som partiledare var inte partisympatierna i fritt fall. Med tiden kunde Göran Persson med stigande självförtroende visa mer sympatiska sidor. Håkan Juholt kan inte räkna med att ha 10 år på sig att bygga en bättre image.

Juholt har ägnat några veckor åt att bygga förtroende i partiet genom att resa runt och träffa partiavdelningar. Nu presenterar han ledningen för den programkommission som ska formulera den socialdemokratiska politiken för framtiden. Den gamle SSU-ordföranden och ministern Lars Engkvist blir huvudsekreterare. Hans resa i partiet har dock inte tystat kraven på hans avgång och det kommer att dröja innan programkommissionens arbete blir konkreta politiska förslag som gör Juholts politik tydlig för väljarna.

Nordea missar signalerna från omvärlden
Nordeas problem är ett annat. Den 2:a november skrev SvD att Nordeas styrelse har beslutat köpa en lägenhet i Stockholm för 22,5 miljoner kronor åt VD:n Christian Clausen och att renovera den för 3,5 miljoner. Det är mycket pengar också för en stor lägenhet i Stockholm. När köpet sker kort efter att banken tillkännagett att man vill säga upp 2000 medarbetare framstår det som ohemult. Man kan också tycka att det vittnar om dåligt omdöme att fatta sådana beslut när det pågår en världsomspännande protest mot banker och det finansiella systemet. Även om den sk occupy-rörelsen inte engagerat de breda folklagren är det svårt att inte se att också ”vanligt folk” börjar bli missnöjda med bankernas vinster och ersättningar till ledningen.

Efter den inledande publiciteten pytsade Nordeas styrelseordförande Björn Wahlroos mer bränsle på brasan genom att i en intervju i SVT säga ”Människor behöver faktiskt bo. 250 kvadratmeter låter kanske mycket för en redaktör, men Christian leder faktiskt Europas femte största bank” och sa också att han inte tyckte att Clausen ska behöva använda sin inkomst till att betala sin bostad.
”Jag skulle gärna höja hans lön så att han kan köpa fler lägenheter i Stockholm om han så vill”. Det är svårt att tro att vare sig Nordeas personal eller kunder blev särskilt glada åt det beskedet. I massmedia kritiserades det i alla fall hårt.
Några dagar senare hände något så ovanligt som att finansminister Borg i en intervju på tal om Nordeas lägenhetsaffär säger något som i massmedia tolkas som en uppmaning till Nordeas kunder att byta bank. ”Jag tycker man som kund ska ställa krav på sin bank och är man inte nöjd med bankens agerande bör man naturligtvis byta bank.”
Då gör Nordea en insats för att hantera krisen. Det vore onekligen intressant att veta om det var en påtaglig kundflykt som var orsaken. Att döma av det interna brev till medarbetarna som Clausen skrivit och som bl a SvD citerar har banken faktiskt mött starka reaktioner från kunderna:
“Jag är uppriktigt ledsen över de konsekvenser som detta fått i media, eftersom jag vet att många av er behöver förklara och försvara mig inför arga kunder”
Men man får förmoda att Nordeas informationsfolk redan rått Clausen att vara proaktiv. Att berätta hur det låg till.
Clausen gav en intervju för SvD som publicerades den 10 november. I den sa han ”Hade vi vetat vilka reaktioner det här skulle leda till hade vi säkert fattat ett annat beslut.”
Mindre uppmärksammat blev det att han också sa: ”Det har inte heller framkommit så tydligt att jag har en lägenhet i Köpenhamn som jag äger och betalar allt själv för.”
När SvD följer upp bostadsaffären med en artikel den 16 november står det klart att det visserligen är sant att Clausen har en lägenhet i Köpenhamn som han äger och betalar för. Men det visar sig att han köpte den lägenheten i april i år, för 16,5 miljoner kronor. Dessförinnan disponerade han den i fyra år som en förmån från banken. Samtidigt hade han en lägenhet i Stockholm som han betalade banken hyra för att bo i. Enligt SvD sa Clausen i samband med intervjun, som publicerades den 10 november, att han att han under sina år som VD har haft en bostad i Köpenhamn och att hans bostadsförmån alltid varit kopplad till boendet i Stockholm.
Det är lite snårigt och de faktiska förhållandena är heller inte särskilt upprörande. Men att det ändå blir en artikel över ett helt uppslag i SvD beror naturligtvis på att ”affären” är i rullning och att Clausen lämnat felaktiga uppgifter till SvD. Rubriken ”Nordea mörkade lägenhetsaffärer” stort uppdragen på SvDs förstasida hade man nog gärna varit utan.

Carema går på offensiven för att flytta fokus
Carema Cares kris påminner om Juholts på så sätt att det också i Caremas fall är uppgifter från de egna leden som lett till krisen. Journalisten Josefin Hökenberg på DN berättar på webben att det hela började med två mail till redaktionen. Det ena undrade om stadsdelsnämnden i Spånga kollat erfarenheterna från Koppargården när de gav uppdraget att starta ett äldeboende i Spånga åt Carema Care. Det andra var ett mail från den ansvarige läkaren på just Koppargården. Därefter kom ettanonymt brev från anställda på Koppargården med rubriken ”Snälla hjälp oss”.
Publiciteten i DN ledde till reaktioner från många håll. Stockholms stad beslutade säga upp avtalet med Carema Care om driften av Koppargården. Man stoppade också alla centrala upphandlingar av äldreomsorg tills vidare. Falu kommun överväger att bryta avtalet med Carema, enligt DN
Branschorganisationen Vårdföretagarna har bestämt sig för att ta upp Carema till diskussion vilket i en förlängning skulle kunna innebära att företaget utesluts ur Vårdföretagarna. Hovet beslutade ställa in ett planerat besök av kronprinsessan och prins Daniel på ett av Caremas äldreboenden.
Det visade sig snart också att Caremas ägarbolag ägnat sig åt en avancerad, men laglig, skatteplanering som gjort att man undvikit att skatta för mångmiljonbelopp.
Frågan fick snart också politiska dimensioner när motståndare till privat vård i olika sammanhang hävdade att det är så här det går när vinstintressen får styra.
Den 16 november publicerade DN-debatt en artikel av Caremas Cares VD Carl Gyllfors. I debattartikeln vidgår han att de brister som uppdagats i Carema Cares vård och omsorg är oacceptabla. Sen lyfter han frågan bort från det egna bolaget till det politiska planet genom att säga att det inte är ett strukturellt problem som beror på att vården drivs i privat regi. För att bevisa att privata vårdalternativ kan erbjuda minst lika bra eller bättre vård än kommunala verksamheter vill man införa ett kvalitetsindex. Indexet ska baseras på hur de som finns i omsorgen upplever kvalitén.
Några åtgärder för att försäkra sig om att kvalitén i den egna verksamheten inte ska sådana brister som den haft presenterar han dock inte.

Nu kommer nya avgångskrav (Expressen)
S-debattör kräver Juholts avgång. TT-telegram (här i Aftonbladet)

Våning till vd:n för 22,5 miljoner
Nordea mörkar Clausens bostadsförmåner

Carema Cares debattartikel på DN Debatt
De tjänar på vanvården av gamla och sjuka – artikel i DNs serie artiklar om Carema Care

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

One Reply to “Rena rama kursen för krishanterare”

Comments are closed.