Tåghaverier och informationsbrist – Resande blir rasande

Informationsskylt på centralstationen i Stockholm - förseningar på grund av snö

Informationsskylt på centralstationen i Stockholm - förseningar på grund av snö

Två dagar i rad har kontaktledningar strax norr om Stockholm Central rivits ned och orsakat stopp i all tågtrafik norrut. Mest tycks resenärerna bli upprörda över informationsbristen. Och det helt i onödan. Att skapa system för att samla in och distribuera information till passagerarna är inte svårt och heller inte dyrt, åtminstone inte i relation till andra järnvägsinvesteringar. Brister i ledarskap och kompetens är de förklaringar som ligger närmast till hands.

Det finns många sårbara punkter i tågtrafiken. I Stockholmstrakten kan ett enda fel drabba några hundra tusen regional- och fjärrtågspassagerare. Att bygga bort dessa sårbara punkter är förmodligen en fråga om miljardinvesteringar. Och även om man gör dem kan man inte utesluta att de drabbas av händelser man inte förutsett och därför inte byggt bort risken för.

Varje gång det inträffar ett tågtrafikhaveri av det slag vi sett två dagar i rad nu läser vi om resande som blivit rasande. Att kontaktledningar rivs ned under extrema väderföhållanden tycks de kunna acceptera. Men det informationsvakum de hamnar i är frustrerande och förlamande. Hur länge ska man vänta eller ska man redan nu planera om? Och vad ska man utgå ifrån i sin planering?

Eftersom man inte någonsin kommer att kunna bygga bort alla risker till rimliga kostnader måste man utveckla system för att hantera dem. Och eftersom vetskapen om att trafiksystem alltid är sårbara är lika gammal som systemen ifråga borde man ha gjort det för länge sen. Idag är det nästan barnsligt enkelt att göra det. Tekniken finns och är billig. Kunskapen finns och är skamligt nog inte mycket dyrare. Det är bara ledarskapet som saknas.

Expressen om tåghaveriet
Aftonbladet om saken
Och Svenska Dagbladet

Ännu fler priser till Bordellen i Almedalen

Min favorit bland opinionsbildningsinsatserna i Almedalen, Tjejjouren i Järfällas bordell, fick i höstas pris i tävlingen 100-wattaren. Nu har man fått ännu fler priser. Bordellen belönas nu med två Gyllene Hjul.

Dels som “Årets mest kreativa lösning” och dels för “Årets samhällsengagemang”.

Det var under Almedalsveckan 2010 som Järfälla tjejjour “öppnande en bordell” för att uppmärksamma prostitutionens baksida. Kampanjen vann en 100-wattare för bästa samhällsreklam i höstas.

Dagens Medias artikel om saken.

Viral marknadsföring – 10 exempel på mer och mindre lyckade kampanjer

När viral marknadsföring kommer på tal är det ofta fråga om videoklipp på nätet. En orsak är förmodligen att det är en av få möjligheter att mäta genomslaget. Viral marknadsföring kan säkert bli synonymt med videospridning på nätet men kan också vara helt andra saker. Word of mouth, mun-mot-mun-metoden som den ibland kallas på svenska, är den virala marknadsföringens moder. Buzz är en annan gammal “metod” på samma område. Man gör något för att skapa en “snackis”, något som folk pratar om.

Uppseende- eller intresseväckande innehåll brukar lyftas fram som den viktigaste egenskapen för att en kampanj ska bli viral. Den ska gärna vara roligt men kan förmodligen också fungera om den är nyttig. Det anses allmänt att den inte får vara säljande eller ha alltför framträdande varumärkesexponering. Vad som är nyckeln till framgång i detta sammanhang är dock inte självklart. Den som vill kan fundera över vad som förenar de framgångsrika kampanjerna och skiljer dem från de som inte lyckades. En mycket sedd (över 8 miljoner visningar) och sågad reklamfilm med Jennifer Aniston tar ett metaperspektiv på viral marknadsföring. Djur, dansande bäbisar, regnbågar, en skrevspark och titeln “Jennifer Aniston sextape” är ingredienser som ska bidra till framgång.

Här är tio virala marknadsföringskampanjer som varit mer eller mindre framgångsrika.

Blendtec Will it blend?
Här har tillverkaren av en mixer hakat på en videogengre som är vanlig på Youtube. Folk gör videoserier där de kör saker i mixers och mikrovågsugnar som ingen vanlig människa skulle komma på tanken att stoppa där. De får många tittare och att haka på och göra egna mixervideos har varit ett framgångskoncept för Blendtec. Videon där man kör en ipad i mixern har visats nästan 11 miljoner gånger.

Nike Crossbar
En video med Ronaldinho där han skjuter bollen på ribban så den studsar tillbaka och tar ned den på bröstet. Imponerande boll-trixande filmat så att det ger intryck av att vara en amatörfilm. Den har setts 2,5 miljoner gånger på Youtube och är ett av de exempel på lyckad viral marknadsföring som nämns oftast. Nike dyker upp som avsändare efter filmen.

Budweisers Vazzup
Budweisers reklamfilmer på temat Wassup blev en viral framgång. Upplägget var enkelt och lättigenkänligt. Formatets tydliga ingredienser gjorde att varje ny reklamfilm väckte nyfikenhet hos publiken. Vad har de hittat på den här gången? Det gjorde det också relativt enklet att göra parodier och pastischer. Ännu åtta år efter originalfilmen används upplägget. Denna version med orginalskådisarna som är en röstningsmobilseringsfilm har fått över 8 miljoner visningar på Youtube. Originalreklamfilmen har visats 2,4 miljoner gånger.

Pianotrappan
Den mest sedda i en serie reklamfilmer för Wolksvagen där man testar “rolighetsteorin”. Teorin går ut på att man kan påverka folks beteende i önskad riktning genom att göra det roligt att göra det man vill att de ska göra. Filmen har fått mer än 1,5 miljoner visningar på Youtube på ett år.

ICA-såpan
ICAs reklamfilmer med Stig, Ulf, Jerry och de andra var nog inte tänkt som viral marknadsföring från början. Men det är ett exempel på den virala potentialen hos bra reklam. Mest visad på Yoututbe av filmerna är “Fjortisfyllan” vilket kanske säger något om vilken målgrupp som fungerar bäst för viral marknadsföring. Den har visats drygt 708 000 gånger, vilket är överlägset mest. Några filmer har drygt 200 000 visningar och det är tydligt att det är Ulf och praktikanten Jerry som är Youtube-tittarnas favoriter. Tretton av ICA-filmerna har fler än 100 000 visningar på Youtube.

Hotmail
Idag vet alla vad Hotmail är. Men så har det inte alltid varit. I december 1996 hade Hotmail 500 000 användare. Ett år senare hade antalet vuxit till över 12 miljoner användare. Varje meddelande sänt från ett Hotmail-konto innehöll (och innehåller fortfarande) en rad längst ned som talar om att det är sänt från Hotmail.

Försäkringsbolaget If
En kampanj som inte riktigt lyfte var föräkringsbolaget Ifs Youtube-filmer med Elisabeth Höglund och Carl-Jan Granqvist. Videon med Elisabeth Höglund har visats drygt 36 000 gånger och den med Carl-Jan Granqvist 8 000 gånger. Det är iofs inte många youtube-videor som når sådana siffror men man kan nog utgå från att If hade hoppats på större spridning.

Arla God Morgon
Arlas filmer med en kör som sjunger “God morgon” i Tunnelbanan och på Hemköp i Stockholm nådde nog inte heller den spridning Arla hade hoppats på. Förutom att visas på Youtube fanns de på Arlas juice-site. Hur många som sett den där vet jag inte men på youtube har den mest sedda, den inspelad i tunnelbanan, visats drygt 3 000 gånger.

Bocken i Gävle
Gevalia, Läkerol, Brynäs IF… det finns mycket som Gävlebor gärna lyfter fram men knappast något har satt Gävle på kartan som “Bocken”. Sedan mitten på 1960-talet har köpmännen i Gäve uppfört en stor julbock i halm på Slottstorget. Med några undantag har bocken brännts ned varje år. Just detta att bocken bränns trots impregnering, staket och bevakning skapar en dramatik som gjort Gävles julbock till en internationell kändis. Varje år får vi oss till livs en berättelse med kända ingredienser men ovisst slut. Ska bocken brinna eller inte och i så fall när? När bocken fick en webkamera blev den också verkligt viral.

Gevalia “När du får oväntat besök”
Men all viral marknadsföring behöver inte vara nätbaserad. När Gevalia tog reklamkonceptet ut ur annonserna och ut på gatan med en tunnelbanevagn som sköt upp ur marken på Stureplan i Stockholm, skapade man en snackis. Säkert tog många en bild och visade för sina kompisar. Ännu fler berättade om vad de sett. Just denna reklaminsats var så storslagen och annorlunda att den också fick medialt genomslag utanför branschpressen. Idag hade det nog varit naturligt att också göra något på webben i samband med installationen på Stureplan.

– – –
På ett mer strategiskt plan är det värt att fundera över vilken roll man vill att en viral kampanj ska spela och vilka resultat man kan förvänta sig. De flesta verkar vara överens om att virala kampanjer sällan driver affärerna om de inte kompletteras med andra aktiviteter. Den främsta egenskapen anses vara att skapa uppmärksamhet, attention eller awareness.

Ukulele och bastuba – Några egna inspelningar

Bild med bastuba och resonatorukulele

Bild med bastuba och resonatorukulele
Robert Hultmans bastuba och hans resonatorukulele

Det är kul att spela musik. Men det är svårt att få ihop det om man ska spela med andra. Almenackorna hos alla inblandade brukar vara svåra hinder. Ett sätt att få lite mer variation i musicerandet är att spela in sig själv med flera instrument.

Då öppnar sig möjligheter att göra lite arrangemang. Det ställer en inför en del problem också. Åtminstone i mitt fall. Jag kan inte spela så många instrument. Men det hindrar inte att jag försöker. Och jag har roligt.

Här har jag samlat några sådana inspelningar jag gjort:
Egytian Ella (bastuba, banjoucke, resonatorucke, sopranucke, lite vispar och en röst)
Down in Jungle Town (sopranukulele, banjoukulele, bastuba och möjligen något mer)
Crazy Words Crazy Tune (sopranukulele, bastuba)
After you’ve gone (sopranukulele, banjoucke, bastuba och tvättbräda)
Nagasaki (ucke, bastuba och första försöket med tvättbräda som i ärlighetens namn blev väldigt kryckig)
Leaning on a lamp
Humming to myself (här är det bara en piccoloukulele men jag har spelat in ett spår med ett solo också)
You’ve got a friend in me (banjoukulele, resonatorukulele, bastuba)

Enjoy, som di brukar säga.

Väck din website till liv

En website som sällan eller aldrig uppdateras ger ett dåligt intryck och lockar heller inte till nya besök. Trots att många företag lagt ned stora summor på att få sina websiter snygga och funktionella somnar många snart in. Vardagens sysslor ger ingen tid över att ta hand om webben.

Hultman Kommunikation & Marknadsföring erbjuder tjänster för att löpande uppdatera företag och organisationers websidor med aktuell och relevant information. Nyheter som gör sidan värd att besöka och som visar att företaget har koll på sin bransch och sin marknad.

UtgångspunktenVäckarklocka är företagets befintliga site och publiceringsverktyg. Med hjälp av det publiceringsverktyg kunden använder idag uppdaterar Hultman Kommunikation & Marknadsföring företagets befintliga website. I vissa fall kan vissa förändringar behöva göras för att kunna publicera nyheter löpande.

Ukulelekabarén har blivit en succé i det lilla formatet

Ukulelekabarén är en öppen scen för ukuleleartister. Det senaste året har den ägt rum ett 10-tal gånger. Trots att den inte lockat stora publikskaror (som mest 50 personer) har det på många sätt varit ett framgångsrikt evenemang.

Intresset för att uppträda på ukulelekabarén har varit gott. Ett tiotal ukulister har blivit regelbundna artister på scenen. Andra har gjort enstaka framträdanden. Trots att Ukulelekabarén är ett Stockholmsevenemang har där framträtt artister från såväl London som Fagersta.

Fagersta Ukuleleklubb spelade på Ukulelekabarén den 20 juni 2010

Vad har hänt med yrkesstoltheten?

1976 eller 1977 var jag med min gymnasieklass på studiebesök på DN/Expressen i Stockholm. Min yrkesambition var då att bli journalist. Jag frilansade lite åt tidningarna i Gävle och besöket på Stockholmstidningarna var stort. Vi fick bland annat se filmen “Tidningsmänniskor”.

Filmen Tidningsmänniskor (1975) visades för besökande på DN/Expressen

Filmen skildrar en tid som redan då var på väg att försvinna. Blysättningen var på väg ut och skulle snart vara ersatt av fotosättning. Ombrytningen flyttade ut från sätteriets kast till ritbord där texterna monterades med vax på sidutskjut på det sätt man ser Expressens bilagor bli till på i filmen.

Varje yrkeskategori i tidningsproduktionen omgavs av ett romantiskt skimmer. Hetsen och prioriteringarna på centralredaktionen. Utrikeskorrar som ringer in sina artiklar. Reportrar som inte väjer för makten. Fotografer som tar sig in överallt ”om de så ska vara utklädda till Lucia med blixtljus i håret”. Korrekturläsarna uppfattades nog i allmänhet som färglösa men de åtnjöt stor respekt för sina falkögon och ordningssinne.

Å så tidningsdistributionen. Tuffa killar som i ur och skur satt på flaket till pickupen och kilade in till kiosker och butiker med tidningsbuntar. Tidningbilarna som skötte distributionen i Mälardalen minns jag från tidiga bardomsår. Också de amerikanska pickuper. Förarna körde som galningar. Det sas att tidningarna betalde deras fortkörningsböter. Allt som hade med tidningar att göra omgavs av myter och romantiska föreställningar.

Nu är det annorlunda. Det mesta är bättre, törs jag säga. Det är egentligen bara en sak från den tiden jag tycker saknas idag: Yrkesstolthet. Det gäller inte bara tidningsmänniskor, utan överlag. Det är som att människor, framför allt de med ”okvalificerade” arbetsuppgifter, förr bättre såg betydelsen av det de gjorde för att helheten skulle bli bra. Men kanske är det också bara ett romantiskt skimmer.

Expressen städar i rubriksvenskan

Jag läser i Dagens Media att Expressens chefredaktör i ett direktiv till medarbetarna bannlyst orden “chock” och “galet” i rubriker.
Det var på tiden. Jag hoppas att “hån” och “hånas” också finns på listan över bannade ord.

Medborgarjournalistikens begränsningar blir tydliga på Tahrirtorget

Snabbt, direkt och ocensurerat. Det är medborgarjournalistikens styrka. Dvs de meddelanden på framför allt Twitter men också på Facebook och andra sociala mediesiter liksom mobiltelefonvideor på YouTube som berättar om “nyhetshändeser”. Men i rapporteringen från Egypten blir också begränsningarna tydliga.

Den som följer #Egyp,t #Jan25 eller #Tahrir på Twitter kommer att översköljas av en oerhört ström av meddelanden. Rapporter från folk i händelsernas centrum men också kommentarer från världens alla hörn. Det stora problemet är att mängden information gör händelseförloppet svåröverskådligt. I denna ström finns också rykten och desinformationskampanjer. Det blir därför också svårt att veta vad som är sant, vad som är falskt och vad som är missuppfattningar. Normalt brukar avsändarens trovärdighet ingå i varje enskild persons bedömning av rapporteringen. Men för de flesta kommer meddelandena i en twitterkanal från helt okända avsändare.
Invändningen är inget grundskott mot Twitter eller medborgarjournalistik men det har övertygat mig om att det kommer att finnas plats för redaktionella medier också i framtiden.

Wikileaks gör liten nytta men stor skada

Wikileaks företrädare och anhängare motiverar sina läckor med att alla har att vinna på en större öppenhet. Det är ett påstående man kan diskutera men
den slumpmässiga påtvingade öppenhet Wikleaks åstadkommer gör verkligen inte alla till vinnare. Tvärtom är det i huvudsak få och fel människor som vinner på den.

Frågan om var en optimal gränsdragning mellan öppenhet och hemlighet ligger är intressant men den principiella frågan lämnar jag därhän tillsvidare. Istället ska jag konstatera att Wikileaks “öppenhet” förmodligen har väldigt få positiva följder men många negativa konskevenser.

Problemet är i grunden det att man läcker det som en demokrati, med yttrande- och pressfrihet och en i huvudsak väl fungerande rättsskipning, har velat hålla hemligt. Medan totalitära stater, utan medborgerliga fri- och rättigheter med polisiärt och/eller religiöst förtryck får ha sina hemligheter ostörda. Liksom de terrororganisationer som är starka i länder med svag statsmakt och bitvis ersätter den.

Berättigade avslöjanden
Visserligen har Wikileaks avslöjat övergepp av det slag som när obeväpnade civila i Irak sköts ihjäl från en amrikansk helikopter. En sådan publicering måste man i grund och botten anse är bra därför att den som begår brott avslöjas. Och att den avslöjar att den amerikanska militären inte är tillräckligt intresserad av att beivra sådana övergrepp. Om inte så av ren självbevarelsedrift kommer de att bättra sig. Dödar man de man är satt att försvara försätter man sig i en omöjlig situation.

Men övergrepp avslöjades också innan WIkileaks och avslöjas utan Wikileaks urskiljningslösa öppenhet. Massakern i Song My under vietnamnkriget avslöjades långt innan ens Internet fanns. Övergreppen mot fångarna i det amerikanska militärfängelset Abu Ghraib är ett annat exempel.

Att exemplen alla rör amerikanska övergrepp beror rimligen inte på att amerikanska soldater är grymmare än t ex vietnamesiska eller irakiska. Orsaken är istället det amerikanska samhällets öppenhet.

Slumpstyrd öppenhet…
Wikileaks urskiljningslösa öppenhet är slumpstyrd. Det är inte resultatet av en målmedveten strävan att publicera det material som är mest att angeläget att publicera. Man publicerar det man kommer över. Det ligger i sakens natur att det man kommer över kommer från relativt goda stater. “The bad guys” material kommer man inte i närheten av.

Om Wikileaks istället hade publicerat dokument som avslöjades terroristers eller totalitära staters övergrepp och arbetsmetoder hade det dels varit en bedrift värd beundran, dels en åtgärd som kanske hade kunnat leda till en bättre värld. Den stora skillnaden är att övergrepp av amerikansk militär ändå hör till undantagen medan totalitära staters och terrororganisationers övergrepp (framförallt på sina egna) är regel. Att så inte sker är naturligt eftersom den som läcker från en totalitär stat eller organisation inte sällan straffas med döden. Deras anhöriga kan också utsättas för represalier.

…gynnar diktaturer och terrorister
När Wikileaks publicerar dokument som avslöjar “vanliga” amerikanska truppröresler, organisation, taktik och överväganden, kommunikationsvägar och innehåll i meddelanden är det i stort sett bara “fienden” som har nytta av den informationen. Med lite pusselläggande kan en välorganiserad fiende få fram ytterligare värdefull information. Att ge “the bad guys” ett informationsöverag blir världen inte en bättre plats av.

På samma sätt är det med läckor av amerikansk diplomatisk korrespondens.
Nu ser det ut som att rysk information är nästa läcka i raden. Det är i så fall den första gången som en stat med haltande demokrati utsätts för Wikileaks. Det skulle möjligen kunna vara ett steg i rätt riktning.

Den dagen Wikileaks riktar sin öppenhetsiver mot länder med diktatur och förtryck och mot organistioner som vill begränsa människors frihet, mot stater och organisationer som på ett systematiskt sätt och inte undantagsvis dödar oskyldiga människor ska jag tycka att Wikileaks gör någon nytta.
Bild på portfölj

Vadslagning om att tågen kommer i tid – den slutliga förödmjukelsen för SJ?

En vadslagningsbyrå ger spelare 8 gåger insatsen om ett tåg kommer i tid på minuten. Kan man tänka sig en värre förödmjukelse? Hur skulle du reagera om förtroendet för att du ska kunna göra ditt jobb utan anmärkning är så lågt att den som spelar på det får 8 gånger pengarna?

Nog vore det en tankeställare i alla fall. Nu vet ju SJ bara allt för väl redan sedan tidigare att de inte levererar, så spelbolagens knäpp på näsan är bara att lägga sten på bördan.
En av SJ presspersoner säger i en kommentar att han inte är särskilt förvånad, man kan ju spela på allt möjligt nu för tiden.
Ja, vad ska han säga?Informationsskylt på centralstationen i Stockholm - förseningar på grund av snö