Kannibalism på nätet – Äter Facebook upp våra communities?

Gruppbild föreställande The Echo en diskussionsklubb 1920
Gruppbild föreställande The Echo en diskussionsklubb 1920
Före internet fick folk träffas IRL för att diskutera. Diskussionsklubbar var inte nödvändigtvis bara för grälsjuka människor. Här syns Stuartwille High School debating society ”The Echo” 1920.

Aktiviteten på diskussionsforum på nätet minskar. Samtidigt växer Facebook. Jag anar ett samband.

Jag är aktiv på ett antal diskussionsforum på nätet. Det är framför allt svenska forum men också något internationellt. Gemensamt för alla är att aktiviteten minskat de senaste åren. Jag har frågat mig vad det beror på.

Det är inte helt otänkbart att det allmänna intresset för de frågor ”mina” webbfora diskuterar har minskat. Men när jag läser att Cancerfonden stängt sitt diskussionsforum på nätet får Facebookhypotesen ökad kraft. Cancerfonden skriver att man upplevt en ökad andel oseriösa inlägg och spam men att den främsta anledningen är att ”aktiviteten på forumet har minskat avsevärt de senaste åren”.

Fler är med men färre är aktiva
Siffror från .se-stiftelsens rapporter ”Svenskarna och Internet” visar att det är en generell utveckling. Paradoxalt nog är det är fler och fler som besöker eller är medlem i en webbcommunity. Men andelen som är aktiva minskar. 2009 var 26 procent av befolkningen med i en community och 21 procent skrev inlägg där. 2014 var hela 54 procent med i en community men bara 10 procent skrev inlägg eller besökte den dagligen. (Samtliga siffror är procent av befolkningen.)

Facebook har växt ännu snabbare. 2009 fanns omkring 30 procent av svenskarna på Facebook. 2014 var det 68 procent. (Varav 47 procent var där dagligen).

Gör bristen på appar att forumen tappar?
Vi ägnade i genomsnitt 3 timmar mer i veckan åt internet 2014 än 2009. Så det borde finnas plats för både Facebook och communities. Det är dock ingen djärv gissning att streamad video och spel svarar för mycket av den ökningen. Men av de knappt 13 timmar i veckan vi ”internettar” gör vi det 29 procent av tiden från våra mobiler.

Kanske är det där skon klämmer. Facebook har en mobilapp. Det har inga av forumen. Å andra sidan brukar inläggen på forumet vara mycket längre än uppdateringarna och kommentarerna på Facebook. Ingen gillar att skriva långt på mobilen, så förmodligen skulle inte appar hjälpa upp aktiviteten på forumen.

Den sociala funktionens starka kraft
I mitt fall har ett par av ”mina” communities egna grupper på Facebook. Andra har inte det men det finns dock andra grupper som avhandlar samma intresseområden. Jag ser en del namn där som jag känner igen från forumen. Jag har insett att några av dem inte längre skriver på forumen utan bara i Facebookgrupperna.

Det må vara intresset för ett visst område som fört medlemmarna till ett forum. Men väl där är forumets sociala funktion säkert lika eller mer betydelsefull för många. I de fallen blir Facebook en fullgod ersättning eller rent av något bättre.

De som varit med ett tag på internet har sett Usenet och IRCs blomma och tyna. Men även om diskussionsforumen har haft några motiga år det behöver inte betyda att de kommer att gå samma väg. Eller?

Välgörande fritt från dagspolitiskt käbbel

Fredrik Reinfeldt i Almedalen 2011. (Foto: Robert Hultman)

Det var ingen stor retorik men Fredrik Reinfeldt tog ett annorlunda perspektiv i sitt tal i Almedalen. Långt från politikens småfrågor ägnade han sitt tal åt befolkningstillväxten i världen och hur frihet, demokrati och marknadsekonomi skapat ett ökat välstånd i världen. En utveckling som enligt Reinfeldt är en förutsättning för att vi ska kunna ta hand om en växande befolkning och skapa en hållbar utveckling. Stora frågor i ett liberalt ideologiskt perspektiv.

Jag tyckte det var välgörande fritt från politikens dagsfrågor som ibland kan kännas tekniska och oengagerande. Den innehöll inget av det som får den politiska debatten att framstå som käbbel. Det borde också den som inte delar Reinfeldts åsikter kunna uppskatta.

Några ser hot där andra ser möjligheter

Drygt var tredje småföretagare (34 procent) oroar sig över är att förlora kunder pga ryktesspridning i sociala medier. Detta enligt Göteborgs Posten som refererar en undersökning som Trygg-Hansa gjort. Undersökningen visar, enligt GP, att 34 procent oroar sig över är att förlora kunder. Detta för att missnöjda kunder kan sprida dåliga rykten om företaget i olika sociala medier.

Två tankar slår mig på en gång. Den första är att det är ett väldigt pessimistiskt förhållningssätt till sociala medier. Likaväl som ryktesspridning kan göra att man förlorar kunder kan sociala medier leda till att man vinner kunder. Av GPs referat framgår inte om de två tredjedelar av företagarna som inte oroar sig för att förlora kunder istället ser möjligheten att vinna nya.

Den andra tanken är att det är väldigt sällan jag ser klagomål på olika företag och produkter hos de jag följer på Twitter och Facebook. Jag har känslan att det är vanligare att man delar med sig av det man tycker är bra. Kanske gäller det framför allt sånt som fIlmer, musik, restaurangtips och liknande. Men
nog läser jag också om hur nöjda folk är med sin resa, sin nya laptop, sin kamera och sin bil.

Enligt sajten Market.se baserar kunder sina inköpsbeslut mer på vad de läser på e-handelsplatser eller recensionssajter än via sociala medier som Facebook och Twitter. Market.se refererar en undersökning som undersökningsföretaget Lightspeed Research gjort bland 1 500 konsumenter.

GöterborgsPostens artikel om undersökningen
Sajten Market.se’s artikel

På fredagar når sociala medier flest

Tidningen Computer Sweden skriver att fredagar är bästa dagen att nå ut på Twitter. Torsdagar och fredagar är de bästa dagarna att nå många på Facebook. Orsaken är i första hand att användarna ägnar mer tid åt att läsa tweets och facebookuppdateringar dessa dagar.

Källan till Computer Swedens kunskap är dels en undersökning av Buddy Media och dels nyhetssajten Machable som refererar vad som framkommit på en konferens. Orsaken är, menar man, att användarna börjar planera för helgen och tappar lite av sitt fokus på arbetet. Det verkar rimligt.
Det stämmer också med mina egna erfarenheter av e-nyhetsbrev och sociala medier som säger att fredagar är bra dagar att nå ut på.

Computer Swedens artikel.

Hantverkare borde sluta prata i mobilen och satsa på sociala medier

Websiten Social Business skriver initierat och kreativt om affärsmässig användning av sociala medier. Där har Daniel Erkstam skrivit en artikel med titeln “Drömmen om den digitaliserade hantverkaren”. I artikeln argumenterar han för att hantverkare borde sluta prata i mobilen och istället satsa på sociala medier.

Han ger tre exempel på tillämpningar som hantverkare kunde ha nytt av:
1) Foursquare/Gowalla/Facebook places/Google places osv så att alla som vill kan följa vart hon/han är för tillfället.
2) Hantverkaren kan fota sina arbeten med mobilen och lägga upp bilder på twitpic/flickr/facebook.
3) Via Google Calendar skulle hantverkaren kunna dela ut sin kalender helt publik och låta folk se själva när han/hon har tid att ta på sig ett jobb.

Social business – Drömmen om den digitaliserade hantverkaren

Medborgarjournalistikens begränsningar blir tydliga på Tahrirtorget

Snabbt, direkt och ocensurerat. Det är medborgarjournalistikens styrka. Dvs de meddelanden på framför allt Twitter men också på Facebook och andra sociala mediesiter liksom mobiltelefonvideor på YouTube som berättar om “nyhetshändeser”. Men i rapporteringen från Egypten blir också begränsningarna tydliga.

Den som följer #Egyp,t #Jan25 eller #Tahrir på Twitter kommer att översköljas av en oerhört ström av meddelanden. Rapporter från folk i händelsernas centrum men också kommentarer från världens alla hörn. Det stora problemet är att mängden information gör händelseförloppet svåröverskådligt. I denna ström finns också rykten och desinformationskampanjer. Det blir därför också svårt att veta vad som är sant, vad som är falskt och vad som är missuppfattningar. Normalt brukar avsändarens trovärdighet ingå i varje enskild persons bedömning av rapporteringen. Men för de flesta kommer meddelandena i en twitterkanal från helt okända avsändare.
Invändningen är inget grundskott mot Twitter eller medborgarjournalistik men det har övertygat mig om att det kommer att finnas plats för redaktionella medier också i framtiden.

Lots of dogs that bite men in social media

Even some young people are sceptical to social media like Facebook and Twitter. “Whats the point in reading that some one you know is going to the bathroom” one teenager sneered the other day.

And yes. Much that is written on Facebook or Twitter is really silly, stupid or simply uninteresting. But still, if you add all these unimportant reports togheter, it may just be that it reflects the world better than any other media. It’s just like our everyday lives. Mostly they are undramatic or even dull. We are not used to having media report about “ordinary peoples” eveyday lives. We are used to media reporting about sensations, scandals or important events in society or politics.

Continue reading “Lots of dogs that bite men in social media”