Tillbaka i Almedalen

Almedalen. Parken med dammen och stadsmuren i bakgrunden

Själva Almedalen är relativt lugn och fridfull också under Almedalsveckan.

Den här bloggen ter sig mer och mer som en Almedalsblogg. Det är inte alls meningen och jag får försöka göra bättring när detta års Almedalsvecka är över. Men nu ska jag ge mig på en allmän beskrivning av Almedalsveckan, eftersom jag anat kunskapsluckor och missuppfattningar på olika håll i mitt sociala medieflöde.

Almedalsveckan är åtta dagar lång och omfattar 4000 programpunkter (oräknat de beryktade rosévinsminglen). Partiledartalen är det skelett som allt hängs upp på men talen, partiledarintervjuerna och partiernas ekonomiska seminarier är bara en bråkdel av det som sker. De dominerar nyhetsrapporteringen men har mindre betydelse för de som är i Almedalen.

Även utan att ha siffror är det lätt att se att huvuddelen av pengarna som spenderas i Almedalen kommer från organisationer och företag. Riksdagspartiernas deltagande finansieras naturligtvis med skattemedel liksom hitresta statstjänstemäns deltagande. Hur mycket det rör sig om är svårt att uppskatta. Därtill kommer en del myndigheter, kommuner och regioner som gör satsningar i Almedalen.

Bland organisationerna återfinns allt från fackföreningar och arbetsgivar- och branschorganisationer via Röda Korset och Amnesty till Pelletsförbundet och Nyckeltalsinstitutet. (I år lyser Skatebordförbundet med sin frånvaro.)

Bland de företag som satsar stora pengar på Almedalen finns medieföretagen. Aftonbladet, CNN, Dagens Nyheter, Dagens Industri, Dagens Samhälle, Expressen, Svenska Dagbladet, Tv4, SvT och SR finns på plats med stora tält och gott om folk. Här finns telekombolag som Telia, ComHem och IP-only, revisionsjättar som PwC och Grant Thornton. Banker som SEB och Danske Bank är på plats. Företag i mitt skrå, PR- och kommunikation satsar också stort även om det inte handlar om såna belopp som jättarna lägger ned. Här finns också bilföretag som VW, Mercedes Benz och Renault som vill visa att de är fina företag med elbilar. Även lastbilstillverkaren Volvo är där.

Varför spenderar kommuner och regioner pengar i Almedalen? Det varierar naturligtvis från fall till fall. Men ofta handlar det om att styra statliga pengar för väg- och järnvägsprojekt o liknande i ”rätt” riktning, få de projekt de känner är angelägna upp-prioriterade. Men det kan också handla om att profilera regionen för att attrahera investeringar osv. Man får hoppas att de har något slags modell för att utvärdera sina insatser.

”Vanligt folk” då? Jodå, det finns vanligt folk också i Almedalen. Alltså sådana som inte har en ”agenda” för sitt deltagande. Förra året fick en 100-årig kvinna från Dalarna som deltagit under flera år mycket uppmärksamhet. Men det vore att överdriva att säga att det är många ”vanliga” människor här. Men faktum är ändå att vanligt folk har oöverträffade möjligheter att göra sig hörda här. Jag har t ex talat med dåvarande finansministern Anders Borg i baren på Donners Brunn och med försvarsminister Peter Hultqvist på Donners plats. Det är tveksamt om jag hade kunnat få till enskilda möten med dem i Stockholm. Politiker och myndighetschefer är ovanligt öppna för den typen av spontana möten i Almedalen. För många av dem är det en del av charmen med Almedalen.

Kommer det något gott ut av Almedalen? Svår fråga att svara på. Det beror på vad man tänker sig med ”gott”. Jag är däremot rätt säker på att många som har en ”agenda” har mycket att hämta i Almedalen. Man kan få upp sin fråga på dagordningen, man kan knyta kontakter och skapa allianser och man kan i bästa fall övertyga beslutsfattare om att fatta rätt beslut. Min uppfattning är att alla som på något sätt är beroende av myndighets- eller politiska beslut borde finnas i Almedalen.

Det är lätt att spendera stora summor till ingen nytta i Almedalen. Men det går också att åstadkomma mycket med liten budget. Det gäller, som alltid, att göra rätt.  (Jag vet hur – Kom och köp!)

Men Almedalen dras med växande problem. I takt med att evenemanget växer blir det dyrare att vara där, svårare att hitta lokaler och boende. Kostnaden är ett bekymmer, inte minst om man vill öka andelen ”vanligt” folk. Sannolikt kommer formatet att stöpas om de närmaste åren.

 

 

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

About Robert Hultman

Robert Hultman hjälper företag, organisationer och enskilda att kommunicera kostnadseffektivt för att nå uppställda mål och öka värdet av deras produkter och tjänster. Han spelar också ukulele och driver www.ukulelekommissionen.se och anordnar den öppna scenen Ukulelekabarén då och då. Dessutom skruvar han på två gamla Alfa Romeo som han också gärna kör på landets racerbanor.
Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *